En död människa saknar uppenbarligen värde

Såg Uppdrag Granskning i afton. Jag har aldrig gråtit tillföljd av någon form av reportage eller film eller vad som helst tidigare, men ikväll gjorde jag det. Jag blev arg, jag blev chockad och jag började gråta.

Det finns alltså kyrkovaktmästare i detta land som innan de lägger jord över den dödes kista på diverse sätt krossar locket på kistan eller skadar den på ett påtaligt sätt. Detta gör man med antingen en grävskopa som sågs i reportaget eller genom att vattna på kistan så att den, med kroppen inuti, fylls med vatten och kistan när jord sedan läggs på går sönder. Säkerligen finns det även andra lika oetiska och hemska metoder.

Varför gör man detta då? Jo för att inte jorden vid graven ska sätta sig, alltså sjunka ned en liten bit som kanske kan vara 10 cm. Vad skulle då detta medföra? Jo mer jobb för kyrkovaktmästarna, alltså att de måste fylla i med lite till jord och så lite mer gräs på platsen. Det anses alltså bättre att skända kistan och liket vid själv begravningen så man slipper lite extrajobb senare och en obetydlig extrakostnad.

Dessa övergrepp begås och har uppenbarligen begåtts i vårt ”kristna” land under en mycket lång tid. Det finns uppenbarligen människor som tycker att detta är en okej metod, så okej att vissa vill gör den till rådande norm och praxis (en representant ifrån kyrkorådet i reportaget).

Man tar mycket illa vid sig, speciellt när man som jag själv förlorat många anhöriga och följt dem till deras sista vila. Det går inte att undgå att tänka om? Skulle så vara fallet eller skulle det hända så vet jag inte vad jag skulle göra med den kyrkovaktmästaren och jag ska inte uttrycka det i skrift heller, men han/hon hade förmodligen inte levt efteråt. Jag vill likställa detta agerande med en våldtäkt eller ett mord. Lika allvarligt, lika bestialiskt och hemskt. Såg att det strängaste straffet för brott mot griftefriden var 2 år, det säger en hel del om hur lätt man tar på sådana brott i det här landet. Dessutom ska ingen ha dömts för det.

Får jag en dag den politiskmakt att kunna ändra Rikets lagar så ska jag verka för att brott mot griftefriden ses som ett betydligt allvarligare brott med en betydligt hårdare straffpåföljd. Jag är inte främmande för 20 års fängelse för detta bestialiska agerande och ett framtagande av ett noga utarbetat tillvägagångssätt för gravsättningar i det här landet som ska följa samma mönster i alla församlingar.

Klimatet i ett samhälle speglas mycket av hur vi tar hand om våra döda. Var är vi på väg? Var har vi hamnat? Var har godheten och etiken tagit vägen? Det är sannerligen synd om människorna…  

Har du inte sett reportaget kan du se det här.     

/Christofer Lundholm